|
MER INFO
KATEGORIER
|
Berätta sanningen till ett barn 2 år 8 mån?
Berätta sanningen till ett barn 2 år 8 mån?
From:
******
Date: Sun, 11 Sep 2005 10:41:19 +0200
|
|

Reply to all
|
|
|
Jag har sökt svar för att göra det som är rätt för mitt barn (2 år 8 månader). Barnets pappa sitter i fängelse sedan juni och kommer snart ut (avtjänar straff för misshandel mot mig). Min terapeut på Kriscentrum för kvinnor vill hjälpa mig att få bo på Kriscentrum under några veckar från det att han kommer ut snart. Hon säger att mitt barn behöver prata med någon kunnig hos dem för att gå igenom det inträffade/tala om sanningen. Jag har tidigare fått råd att barn i denna ålder accepterar nuet som det är (jag har sagt att han arbetar lååångt borta, arbetar nätter och helger och kan därför inte komma hem och att han älskar sitt barn! Han kommer dock snart tillbaka, har jag nyligen börjat säga. Dock kommer han inte tillbaka till mig, men det har jag ännu inte förmått mig att säga.
Vad är rätt att berätta och tala om till ett barn så liten? Det KÄNNS inte rätt att prata med mitt barn om barnets pappa som dum - orsak och verkan - trots att mitt barn såg sin pappa ge mig en örfil och dra mig i handlederna ca 2 meter före det att jag sedan ringde polisen.
Barn kan ta psykisk skada av att bevittna hur mamma blir misshandlad. Tag kontakt med BUP och be om en psykisk hälsoundersökning. Rådgör i övrigt med BUP hur du ska förklara för barnet, när de har lärt känna ditt barn.
Re: Berätta sanningen till ett barn 2 år 8 mån?
(Reply to:
52106
from
******
)
From:
******
Date: Sun, 11 Sep 2005 20:07:21 +0200
|
|

Reply to all
|
|
|
Det känns inte som jag kommer någon vart i svar på denna fråga. Jag frågade dig tidigt i somras om detta och fick då som svar att barn som inte upplevt denna typ av händelse upprepade gånger normalt inte tar skada och att de accepterar nuet om de inte blir obekräftade vid fråga eller fundering. Det är obekräftade/förnekade känslor som kan skapa problem i framtiden. Mitt barn (ut-)agerade i stunden den besvikelse det kände över det inträffade och jag talade med mitt barn om det efteråt. Jag har bemött mitt barn och är konstant vaken på ev signaler eller tecken. Mitt barn saknar sin pappa, det är det som är tydligt. Dock mår mitt barn bra, är glad och fortsätter att utvecklas väl. Klyven, då de svar jag har fått är varandras motsatser. JAG VILL BARA HANDLA RÄTT MOT MITT BARN!
Jag visste inte att du skrev igen. Jag läste just en artikel om barns upplevelser av misshandel av mamman och baserade mitt andra svar på den. Du verkar vara en mycket omtänksam mamma som verkligen gör allt du kan. Eftersom ditt barn mår bra och är glad och fortsätter att utvecklas väl, tycker jag inte du behöver oroa dig. När man talar med små barn, behöver man anpassa sig till barnets föreställningsvärld. Många ord betyder ingenting för ett så litet barn. Det är bättre att man uttrycker sig så att barnet begriper, än att man säger esamnningar som barnet ändå inte förstår.
|