Föda med lågt glykemiskt index ger stabilare blodsockernivåer

Det glykemiska indexet är en metod som anger hur snabbt ett livsmedel höjer blodsockret, dvs. hur snabbt ett kolhydratrikt livsmedel bryts ner i mag- och tarmkanalen, passerar levern och tas upp i blodet. Det är också ett direkt mått på hur mycket insulin som kommer att frigöras eftersom mängden insulin i blodet är kopplat till hur mycket glukos det finns. Ett livsmedel som snabbt höjer blodsockret kommer därför att stimulera till en mycket större insulinutsöndring än ett som höjer blodsockret långsamt. Det gör kroppen för att slippa för höga eller för låga nivåer blodsocker. Det glykemiska indexet ger viktig information eftersom det finns mycket stora skillnader i blodglukos- och insulinsvar mellan olika livsmedel med samma kolhydratinnehåll.

GI - fettförbränning och viktminskning

GI- metoden är egentligen inte någon bantningsmetod, du kan istället se den som ett verktyg för att lära dig att äta rätt. Med GI-metoden kommer du att bli lika mätt som tidigare. Den stora skillnaden är att du automatiskt kommer att äta mindre energi och att den biokemiska miljön i kroppen kommer att förändras vilket ger en ökad fettförbränning. Man kan gå ner i vikt utan GI-metoden, exempelvis genom att fasta, men när man återgår till sin vanliga kost kommer vikten oundvikligen tillbaka. Dessutom förlorar man en hel del muskelmassa när man går ner i vikt på traditionellt sätt, vilket försämrar både förbränningen och styrkan. Huvudskälet till att man tappar relativt mycket vikt den första veckan på en traditionell lågkaloridiet är att man förlorar stora mängder glykogen. Denna energidepå innehåller mycket vatten, vilket ger en stor viktförlust på kort tid. Dessa kilon lägger du dock på dig igen så fort du börjar äta normalt, eftersom det inte handlar om förlust av kroppsfettet. Med GI-metoden kommer du inse att det är lätt att gå ner i vikt, utan att äta mindre!

Insulinet är nödvändigt, men i för stora mängder är det fettförbränningens största fiende

Fett är främst lagrat i fettceller under huden och kring organen. Förbränningen av fett sker dock främst i musklerna och i energikrävande organ som levern. För att denna förbränning ska ske måste därför fettet först frigöras från fettcellerna och gå ut i blodet i form av fria fettsyror. När blodet har transporterat de fria fettsyrorna till de muskler, eller organ, som behöver dem tas de upp och kan användas som bränsle. Finns det mycket fria fettsyror i blodet är fettförbränningen effektiv, och vise versa. Här spelar insulinet en mycket viktig roll, det stimulerar produktionen av ett enzym som kallas lipoproteinlipas, LPL, och finns i fettcellerna. Det är en av de mest avgörande faktorerna till om du ska bli överviktig eller inte. LPL styrs till stor del av insulinet, och ju mer insulin det finns i blodet, desto mer LPL kommer att bildas. LPL ger fettcellerna en signal att suga åt sig fett och börja svälla, då dess uppgift är att sköta inlagringen av fett i cellerna. Frisättningen av fria fettsyror blir kraftigt hämmad och resultatet blir en viktökning.

I en studie som gjordes har man påvisat en koppling mellan glykemiskt index och LPL. En grupp fick mat med högt GI (GI-107), och en annan grupp fick mat med lågt GI (GI-67). De som fick mat med högt GI hade efter tre veckor större fettceller och mer av de kolhydrater de åt omvandlades till fett, jämfört med de som fick mat med lågt GI.

Ju mer fria fettsyror du har i blodet, desto bättre blir också fettförbränningen.

Varning för misstolkning!!

GI - tabellen nedan baseras på 50 g nedbrytbara kolhydrater från respektive livsmedel. Det finns dock en risk att tabellerna feltolkas och missbrukas, eftersom värdena inte säger något om portionsstorleken eller livsmedlets kvalitet i övrigt. Tyvärr ser man ofta listor med produkter från olika livsmedelsgrupper, och dessa produkter jämförs helt felaktigt med varandra. Detta kan leda till att ett livsmedel klassas som bra eller dåligt utifrån deras GI, trots att det kanske har många andra näringsmässiga för- eller nackdelar.

Två typexempel är morötter och jordnötter. Morötter har ett GI-värde på 101, vilket visar att de innehåller snabba kolhydrater. För att få i sig 50 g kolhydrater från morötter så krävs emellertid nästan 800 g av detta livsmedel! Det motsvarar en liten hink full av dem. Så mycket äter man inte vid ett tillfälle. Jordnötter har ett GI-värde på 21, vilket är mycket lågt. Det finns personer som har tolkat det som att jordnötter, tack vare sitt låga GI, är ett idealiskt livsmedel för viktminskning! För att få 50 g kolhydrater från jordnötter så krävs dock nästan ett halvt kilo nötter! Det motsvara en extra stor festpåse.

Denna mängd ger 250 g fett och nästan 3 000 kcal, vilket visar att det är det sista man ska äta om man vill få i sig rikligt med långsamma kolhydrater och samtidigt gå ner i vikt.

Tabell över glykemiskt index (GI) för några livsmedel